Fortsättning

Föreställ dig att någon annan har makten över din tillgång till vätska. Du kan be om vatten när som helst. Ibland får du vatten men ganska ofta får du inget alls. Du kommer till slut börja be om vatten även när du inte är törstig, bara för att försäkra dig om att få något alls.  

Så tror jag att bebisar fungerar. Om de märker att de ibland inte får tröst/mat/ny blöja trots att de tydligt signalerar dvs skriker, kommer de att signalera oftare, trots att de egentligen inte behöver. De måste försäkra sig om att få tillräckligt med respons och tillfredsställelse. 

(Liknelsen stulen och berättad ur minnet från en bok jag inte minns). 

Det händer att August får skrika och jag inte kommer. Kanske står jag och blandar ersättning redan, kanske måste jag bara skölja ur shampoot eller avsluta ett telefonsamtal. Min ambition är dock att alltid ge respons på hans signaler, helst innan han tar till de sista och desperata signalerna som skrik och gråt. 

Idag provade jag att lägga August i sitt babynest i min säng, där vi brukar sova tillsammans på nätterna. Han jollrade en stund och sen sov han. En uppenbart trygg unge som vet att han har sin mamma och sin pappa när han behöver. 

Annonser

Gratis body

När man får barn får man en del extraerbjudanden och presenter från olika företag. På Barnens Hus fick man hämta en body mot att man gick med i kundklubben. Bodyn hämtades i kassan där det finns två lådor bakom disken. En med blåa och gröna bodys, en med rosa och blommiga. 

Jag: Hej, jag tänkte hämta ut en body!
Hon: Är det en pojke eller flicka? 
Jag: En pojke, men jag tittar gärna i den rosa lådan, vi har så mycket blått. 
Hon: Men det finns en låda för pojkar! 
Jag: Det är inte så noga för oss. Jag tar den här röda. 
Hon: Ja, den är ju inte helt rosa, eller är den det? 
Jag: Den är kanske mer korallröd. Det spelar ingen roll, den här blir jättebra. 
Hon: Men.. vi har en låda med pojkkläder? 

Närhet

Bebisar har instinkter som gör att de inte vill vara ensamma. I tidernas begynnelse (det betyder att jag inte vet när) var det livsfarligt för barn att lämnas ensamma. Det kunde komma rovdjur, det kunde bli utan mat, brinner det i grottan är det kört.
Barn är inställda på det när de föds. De vet inte att det finns spjälsängar med babywatch-anordningar, sova hela natten-metoder och andra nymodigheter. De har inte sådana drivrutiner och går inte ominstallera. Barn föds med ett sökande efter trygghet för att överleva.

Att ligga ensam i spjälsängen med föräldrarna utom syn – och hörhåll kan således jämföras med att bli lämnad av klanen i grottan. Vi vet att barnet är tryggt i spjälsängen, vagnen eller babysittern. Om barnet inte vet det spär det på barnets oro och barnet blir inte tryggt.

Vi kan inte leva som jägar- och samlarfolk, barn slussas så småningom ut i vår kultur och lär sig vara trygga i spjälsängen. Små barn behöver dock få en så ursprunglig inskolning i livet utanför livmodern som möjligt.

Det är inte konstigt att många föräldrar har problem att natta sina barn, att somna i egen säng går emot även större barns instinkter. För vissa barn går det lätt, för andra är det betydligt svårare. När pappa var borta sov jag alltid bredvid mamma, även i mellanstadieålder. För en del familjer och för en del barn är det inga problem att sova i olika sängar och olika rum men det är inte märkligt när det inte går. Det är inte naturligt för barnet!

Astrid Lindberg skrev någonstans att ju mer föräldrar distanserar sig från sitt barn, desto mer måste barnet distansera sig från sig själv. Istället för att lära känna sig själv och sina behov måste barnet lära känna sina föräldrar och lära känna vad de vill för att barnet ska bli omhändertaget.  Om barnet är ilsket och ignoreras för att föräldrarna ogillar det,  lär sig barnet att det inte ska visa ilska utan vara medgörligt för att få uppmärksamhet. På så sätt suddar barnet ut en del av sig själv, vilket skapar otrygghet.

Såhär ser det ut hos oss just nu. En liten fyraveckorsbebis på bröstet som är nöjd bara av att ligga nära, vilket gör att jag har tid med massor av annat, blogga och spela datorspel till exempel…  Ligger han i sjalen är det hur smidigt som helst att dammsuga, borsta håret eller dansa! Han sover mest, vaknar han är han nära och kan lugnt somna om. Ligger han i korgen eller vagnen somnar han inte om på egen hand i samma utsträckning. Som om det inte vore nog med argument så säger min föräldrainstinkt att det här är rätt. Om jag hade gått emot den hade även jag blivit otrygg. Trygga föräldrar och trygg unge är rätt väg!

bild (4)